Barn med CP, icke gående, behöver både stå- och gånghjälpmedel

En nyligen publicerad artikel sammanställer kunskap om användning och fördelar med stå- och gånghjälpmedel för barn med cerebral pares som klassificeras som icke-gående (GMFCS nivå IV och V) i relation till F-orden: fitness, functioning, friends, fun, family och future. 

En nyligen publicerad artikel sammanställer kunskap om användning och fördelar med stå- och gånghjälpmedel för barn med cerebral pares som klassificeras som icke-gående (GMFCS nivå IV och V) i relation till F-orden: fitness, functioning, friends, fun, family och future.

Här kan du läsa hela artikeln i International Journal of Environmental Research and Public Health:

Supported Standing and Supported Stepping Devices for Children with Non-Ambulant Cerebral Palsy: An Interdependence and F-Words Focus

För att ge dig en snabb överblick har vi sammanfattat artikeln åt dig:

Introduktion 

Författarna av artikeln betonar vikten av terapeutiska interventioner för barn med cerebral pares (CP), särskilt de som är icke-gående (Gross Motor Function Classification System [GMFCS] nivå IV och V). Medan mycket forskning fokuserar på gående barn, finns det ett kritiskt behov av evidensbaserade interventioner för icke-gående barn, som utgör cirka 24–32,5 % av CP-populationen. Dessa barn är ofta beroende av rullstolsburen förflyttning och löper ökad risk för muskuloskeletala besvär, smärta och funktionsbegränsningar. 

Författarna betonar värdet av tidiga interventioner för att främja utveckling och förhindra sekundära diagnosrelaterade komplikationer. Att identifiera barn i riskzonen tidigt möjliggör en tidigt intervention och användning av hjälpmedel, så som stå- och gånghjälpmedel, vilket kan förbättra barnets funktion, färdigheter och deltagande i vardagliga aktiviteter. 

Trots de dokumenterade fördelarna med positionering i stående och gång i gånghjälpmedel tvingar nuvarande praxis ofta familjer och terapeuter att välja mellan stå- och gånghjälpmedel på grund av finansieringsbegränsningar, vilket begränsar barnens möjlighet att få tillgång till båda typerna av hjälpmedel. 

Syftet med studien 

Studien syftar till att samla dokumentation som stödjer användningen av båda hjälpmedlen för barn med cerebral pares (CP) utan självständig stå- och gångförmåga. Den använder två teoretiska ramverk—F-words for childhood development och Human Activity Assistive Technology (iHAAT) —för att vägleda kliniska beslut och säkerställa rättvis tillgång till dessa viktiga interventioner.  

Material och metod 

Studien bygger på två kartläggande översikter (1,2) som sammanfattar effekterna av stå- och gånghjälpmedel för barn med GMFCS nivå IV och V. Fyndens relevans bedöms i förhållande till F-words och iHAAT-modellen 

Författarna analyserade data för att se hur dessa hjälpmedel påverkar barns deltagande, funktion och utveckling, samt samspelet med omgivningen för att främja deltagande och engagemang. Studien syftar till att vägleda kliniska beslut för rättvis användning av båda hjälpmedlen och betonar hur det bidrar till barnets livskvalitet, deltagande och självständighet. 

Resultat 

Resultaten från de två översiktsstudierna har satts i sammanhang, först i förhållande till F-words och därefter i förhållande till iHAAT-ramverket. Se sammanfattningen nedan: 

Viktigaste resultaten utifrån F-words: 

• Functioning: Gånghjälpmedel förbättrar mobilitet avsevärt, inklusive trippning och gång, och uppmuntrar till att utforska omgivningen. Båda hjälpmedlen hjälper också till att förbättra dagliga aktiviteter som stående förflyttning, lek, motorisk funktion, självständigt ätning och kommunikation. 

• Family: Båda hjälpmedlen minskade vårdbördan, och föräldrarna var generellt nöjda med användningen. Dock uppstod vissa utmaningar vid förflyttning av äldre barn.  

• Fitness: Positionering i stående bidrar till att bibehålla bentätheten (BMD) och förebygga kontrakturer, medan gånghjälpmedel förbättrade fysisk kondition och energiförbrukning. Båda hjälpmedlen bidrar till förbättrad muskel- och benhälsa genom viktbärande aktiviteter.  

• Fun: Gånghjälpmedel ger barnen glädje och självständighet genom rörelse, medan ståhjälpmedel behöver integreras i meningsfulla aktiviteter. 

• Friends: Båda hjälpmedlen främjar social interaktion genom att låta barnen vara i ögonhöjd med sina kamrater, vilket stärker både inkludering och självkänsla. 

• Future: Ståhjälpmedel erbjuder bättre kroppskontroll, bidrar till att bibehålla bentäthet (BMD), förebygga kontrakturer och förbättra höftstabilitet. Gånghjälpmedel förbättrar rörligheten och är mer effektiva för muskelutveckling och kondition. Dessutom påverkar båda hjälpmedlen psykosocial hälsa positivt genom att öka självkänsla, självförtroende, trygghet, kommunikation och sociala interaktioner, vilket kan ha långvariga effekter på barns framtida möjligheter och prestationer. 

Läs också: Vilgot är som lyckligast när han går i NF-Walker  

Viktigaste resultaten utifrån iHAAT-ramverket: 

• Människa: Barnets förmågor, familjens mål och omsorgspersoners kapacitet påverkar användningen av hjälpmedel. Båda hjälpmedlen ökar engagemang och interaktion med kamrater, vilket förbättrar barnets och familjens livskvalitet. 

• Aktivitet: Hjälpmedlen möjliggör deltagande i meningsfulla aktiviteter, där gånghjälpmedel ofta är bättre lämpade för rörlighet och interaktion. Mål och preferenser styr valet av hjälpmedel. 

• Hjälpmedel: Tillfredsställelse och användning beror på användarvänlighet, förflyttningsförmåga och design. Ståhjälpmedel föredras för att kontrollera lämplig positionering av kroppen, medan gånghjälpmedel främjar rörlighet. 

• Kontext: Den fysiska och sociala miljön, stöd från omsorgspersoner och utrymme för förflyttningpåverkar användningen av hjälpmedel. Båda hjälpmedlen behöver passa in i barnets rutiner och miljöer. 

• Välbefinnande: Alla domäner interagerar för att förbättra barnets livskvalitet, vilket ökar fysisk hälsa, socialt deltagande och emotionellt välbefinnande. 

Båda ramverken visar att stå- och gånghjälpmedel ger unika fördelar för barn med CP som inte kan gå självständigt. Integreringen av hjälpmedel i vardagen beror på barnets och familjens behov samt omgivningarna. 

Läs också: Allt för Ella – och ett självständigt liv trots hennes CP-skada 

Slutsats 

Författarna rekommenderar att introducera stå- och gånghjälpmedel inom det första levnadsåret för barn med CP, GMFCS nivå IV och V, för att stödja deras utveckling inom områden som funktion, familj, fysisk och psykisk hälsa, glädje, vänner och framtid enligt ON-Time-mobility- ramverket. Terapeuter bör kombinera dessa hjälpmedel tillsammans med elektrisk rullstol för att främja både viktbärande och rörlighet i syfte att uppnå medicinska och utvecklingsmässiga fördelar samt rättvisa möjligheter. Ramverken betonar vikten av att involvera familj, omsorgspersoner och jämnåriga för att öka självständighet och deltagande i meningsfulla aktiviteter.