Skolios är en vanlig ortopedisk utmaning för barn med cerebral pares (CP) och kan vara svårt för familjer att förstå och hantera. Förändringar i muskeltonus, hållning och rörelsemönster innebär ökad belastning på ryggrad, höfter och bäcken när barnet växer, vilket gör tidig uppmärksamhet och uppföljning avgörande.
I den här artikeln kan du läsa om:
- Vad skolios är och varför den uppstår vid CP
- Hur vanligt det är och vilka barn som har störst risk att drabbas
- Hur höfter och ryggrad påverkar varandra
- Hur skolios kan påverka komfort, andning och vardagsliv
- Övervakning och tidiga insatser
- Hur tidig uppföljning går till i praktiken
- Vad detta betyder för dig som förälder
- Behandlingsalternativ
Vad är skolios och varför uppstår det vid CP?
Skolios innebär att ryggraden böjer sig i sidled i stället för att vara rak. Barn med cerebral pares har en förhöjd risk att utveckla skolios, något som ofta förknippas med:
- Muskelsvaghet
- Spasticitet
- Nedsatt bål- och muskelkontroll
Dessa faktorer kan leda till att ryggraden böjer eller roterar sig, särskilt när barnet växer. Krökningen kan börja liten men öka över tid.
Hur vanligt är det och vilka har störst risk?
Skolios är relativt vanligt hos barn med CP, men risken varierar beroende på barnets rörelseförmåga, hållning och daglig positionering.
Barn som ligger på GMFCS-nivå IV och V – och som har större svårigheter att sitta eller gå självständigt – har betydligt högre risk att utveckla skolios. Detta beror främst på:
- Begränsad bålkontroll
- Få möjligheter till varierad rörelse under dagen
- Svårigheter att bibehålla en upprätt hållning
Andra faktorer som kan öka risken är:
- Snabb tillväxt under puberteten
- Nedsatt bålkontroll eller ojämn muskeltonus
- Höftförskjutning eller bäckentippning
- Otillräckligt eller dåligt anpassat sittstöd
Gross Motor Function Classification System (GMFCS)
GMFCS används för att beskriva grovmotorisk funktion hos barn med CP i vardagen – hemma, i skolan och i samhället. Systemet fokuserar på vad barnet gör regelbundet, inte deras bästa eller svåraste prestation.
Här är en sammanfattning för barn i åldern 6–12 år:
GMFCS I
Går självständigt i alla miljöer och går i trappor utan räcke.
GMFCS II
Går i de flesta miljöer och använder räcke i trappor.
GMFCS III
Använder gånghjälpmedel inomhus och kan gå i trappor med stöd.
GMFCS IV
Behöver fysiskt stöd eller eldriven förflyttning i vardagen.
GMFCS V
Transporteras i manuell rullstol i alla miljöer och har stora svårigheter med huvud-, bål- och extremitetskontroll.
Hur höfter och ryggrad påverkar varandra
Höfter, bäcken och ryggrad arbetar tillsammans för att hålla kroppen upprätt och i balans. När en del blir påverkad försöker de andra ofta kompensera. Hos barn med CP kan detta samspelet bli obalanserat och leda till förändringar som påverkar hållning, sittande, komfort och rörlighet.
Många barn med CP utvecklar höftförskjutning, där lårbenshuvudet gradvis rör sig ut ur höftskålen. Om detta sker mer på ena sidan kan bäckenet tippa – så kallad bäckenobliquitet.
Studier visar att höftproblem är en stark bidragande orsak till bäckentippning. När bäckenet tippar måste ryggraden böja sig för att hålla kroppen i balans, vilket kan leda till skolios – ofta med krökningen bort från den höga sidan av bäckenet.
Sambandet kan också gå åt andra hållet. Om skolios utvecklas först, särskilt i nedre delen av ryggen:
- kan den dra bäckenet ur sin rätta position
- öka belastningen på ena höften
- och på sikt förvärra höftförskjutning
Hur skolios kan påverka komfort, andning och vardagsliv
Skolios handlar inte bara om ryggradens utseende – den kan påverka hur barnet mår och fungerar.
En större krökning kan leda till:
- Svårigheter att sitta eller positionera sig
- Smärta i rygg eller höfter
- Påverkan på andningen vid kraftigare krökningar
- Utmaningar vid personlig omvårdnad och påklädning
Övervakning och tidiga insatser
Tidigt uppföljningsarbete är en av de mest effektiva metoderna för att förebygga skolios eller bromsa utvecklingen hos barn med CP. Flera uppföljningsprogram har dokumenterat detta – till exempel det svenska CPUP-programmet (Uppföljningsprogram för cerebral pares).
CPUP är ett av världens mest framgångsrika exempel på hur strukturerad och långsiktig uppföljning kan skydda barns höfter, ryggrad och muskuloskeletala hälsa.
Den största dokumenterade effekten är minskningen av höftluxation – från cirka 10 % till endast 0,4 %. Detta hänger nära samman med skoliosutveckling, eftersom höfter, bäcken och bål påverkar varandra.
Tidig identifiering är avgörande. Ofta syns höft- och bäckenförändringar långt innan skolios märks.
Hur tidig uppföljning går till i praktiken
CPUP visar i praktiken hur skolios kan förebyggas tidigt. Nedan är centrala principer:
Regelbundna kliniska undersökningar
Bedömning av:
- hållning i sittande och stående
- ryggradens linje och rotation
- bålsymmetri
- muskeltonus och balans
Vid avvikelser görs tätare uppföljning eller bilddiagnostik.
Röntgen när det behövs
Barn med asymmetrier eller hög risk (oftast GMFCS III–V) följs med röntgen vid bestämda intervall för att upptäcka tidiga förändringar.
Uppföljning enligt GMFCS-nivå
GMFCS styr:
- hur ofta barnet ska kontrolleras
- vilka förebyggande åtgärder som är mest relevanta
- när ortoped kontaktas
Tidig uppföljning av höfter och bäcken
Eftersom höftproblem ofta föregår skolios följs bland annat:
- höftabduktion
- migrationsgrad (MP)
- bäckentippning i olika positioner
Stark tvärprofessionell samverkan
Fysioterapeuter, arbetsterapeuter, ortopeder och barnets övriga team samarbetar. Små förändringar är lättare att hantera när alla är involverade.
Standardiserade mätmetoder
Valid och konsekvent mätning gör att även små förändringar upptäcks tidigt.
Fokus på vardagslivet
Förebyggande arbete sker även utanför kliniken:
- symmetriskt och stabilt sittande
- rätt inställd rullstol och sittsystem
- variation av positioner (sitta–stå–ligga)
- bibehållen muskellängd och rörlighet
Familjen, skolan och terapiteamet samarbetar för att skapa bra rutiner.
Vad detta betyder för dig som förälder
Om ditt barn deltar i ett uppföljningsprogram likt CPUP – eller någon form av strukturerad övervakning – finns goda möjligheter att upptäcka skolios tidigt och förebygga komplikationer.
Var uppmärksam på tidiga tecken
Observera:
- minskad höftrörlighet
- att barnet lutar åt ena sidan
- ojämn sittställning
- att kläder sitter annorlunda
- stelhet eller obehag
Dela dina observationer med terapiteamet.
Stöd god hållning och positionering
Hemma och i skolan:
- se till att sittstödet är korrekt
- uppmuntra varierade positioner
- använd ståstöd om ordinerat
- följ rörlighetsrutiner
Små dagliga vanor gör stor skillnad.
Be om en tydlig uppföljningsplan
Du bör få information om:
- hur ofta barnet ska följas upp
- när röntgen behövs
- vilka mål fysioterapin har
- vad som händer om tidiga tecken på skolios uppstår
Behandlingsalternativ
Behandling beror på hur stor krökningen är och hur den påverkar barnet.
Icke-kirurgiska alternativ kan vara:
- Posturala sittsystem: individuellt anpassade stolar och kuddar som ger stöd och symmetri.
- Ortos/behandlingskorsett: vissa barn har nytta av mjuka eller specialanpassade korsetter.
- Fysioterapi: träning för bättre bålkontroll och hållning.
Om kurvan fortsätter att öka, orsakar smärta eller påverkar andningen kan ortopeden diskutera kirurgi, exempelvis ryggfusion, för att räta och stabilisera ryggraden.
Kirurgi är ett stort beslut men kan ge förbättrad sittergonomi, komfort och livskvalitet. Teamet vägleder kring risker och förväntade resultat.
Referenser:
Yen W, Gartenberg A, Cho W. Pelvic obliquity associated with neuromuscular scoliosis in cerebral palsy: cause and treatment. Spine Deform. 2021 Sep;9(5):1259-1265. doi: 10.1007/s43390-021-00346-y. Epub 2021 Apr 16. PMID: 33861427.
Casey J, Agustsson A, Rosenblad A, Rodby-Bousquet E. Relationship between scoliosis, windswept hips and contractures with pain and asymmetries in sitting and supine in 2450 children with cerebral palsy. Disabil Rehabil. 2022 Nov;44(22):6738-6743. doi: 10.1080/09638288.2021.1971308. Epub 2021 Sep 6. PMID: 34487468.
Casey J, Agustsson A, Rosenblad A, Rodby-Bousquet E. Relationship between scoliosis, windswept hips and contractures with pain and asymmetries in sitting and supine in 2450 children with cerebral palsy. Disabil Rehabil. 2022 Nov;44(22):6738-6743. doi: 10.1080/09638288.2021.1971308. Epub 2021 Sep 6. PMID: 34487468.
Helenius IJ, Viehweger E, Castelein RM. Cerebral palsy with dislocated hip and scoliosis: what to deal with first? J Child Orthop. 2020 Feb 1;14(1):24-29. doi: 10.1302/1863-2548.14.190099. PMID: 32165978; PMCID: PMC7043124.
Hägglund G. Association between pelvic obliquity and scoliosis, hip displacement and asymmetric hip abduction in children with cerebral palsy: a cross-sectional registry study. BMC Musculoskelet Disord. 2020 Jul 14;21(1):464. doi: 10.1186/s12891-020-03484-y. PMID: 32664926; PMCID: PMC7362488.
