En kvinnlig fysioterapeut arbetar med en ung pojke i ett gym när hon stretchar och stärker hans ben.

2025-okt-27Varför är uppföljning av höfterna så viktigt vid cerebral pares?

Rikke Damkjær Moen

Höftluxation är en av de vanligaste och mest allvarliga komplikationerna i muskler och skelett hos barn med cerebral pares (CP). Tillståndet är starkt förknippat med smärta, nedsatt funktion, svårigheter med hygien och försämrad livskvalitet. Tidig identifiering genom systematiska uppföljningar kan förhindra att luxation utvecklas och minska behovet av omfattande kirurgiska ingrepp.

I den här artikeln kan du läsa om: 
- Varför uppstår höftluxation hos barn med CP? 
- Hur vanligt är höftluxation hos barn med CP? 
- Varför är höftuppföljningsprogram viktiga? 
- Uppföljningsprogram för höfterna 
- Hur ofta görs uppföljning av höfter?

Varför uppstår höftluxation hos barn med CP?

Hos de flesta barn med CP är höfterna normalt utvecklade vid födseln. Höftproblem utvecklas gradvis som ett resultat av samspelet mellan muskelkraft och skelettets tillväxt.

Muskelobalans: Skillnader i styrka och spänning mellan musklerna runt höften kan skapa en sned belastning på leden. Med tiden ökar trycket på ledskålen, och lårbenshuvudet kan börja glida ur sitt läge.
Spasticitet: Strama och stela muskler (spasticitet) kan bidra till höftproblem, men det är viktigt att komma ihåg att även barn med låg muskeltonus kan utveckla höftluxation.
Positionering och rörlighet: Barn med högre svårighetsgrad (GMFCS) av CP rör sig oftast mindre och tillbringar mycket tid i samma position, antingen sittande eller liggande. Detta innebär låg och ensidig belastning på höftlederna, vilket på sikt kan leda till felställningar.

Höftluxation uppstår vanligtvis som ett resultat av flera faktorer – muskelobalans, positionering och nedsatt rörlighet – snarare än en enskild orsak.

Läs mer: Varför uppstår höftproblem, och går det att förebygga dem?

Hur vanligt är höftluxation hos barn med CP?

Höftproblem är relativt vanliga hos barn med cerebral pares. I länder utan uppföljningsprogram – eller innan sådana infördes – utvecklar cirka 35 % av barnen höftluxation.

Risken är nära kopplad till graden av motoriska svårigheter, klassificerad enligt Gross Motor Function Classification System (GMFCS):

GMFCS I–II: Barn som kan gå självständigt har mycket låg risk (< 5 %).
GMFCS III: Barn som använder gånghjälpmedel har måttlig risk (15–30 %).
GMFCS IV–V: Barn som främst använder rullstol har hög risk (40–90 %).

Eftersom risken ökar med minskad rörlighet bör regelbundna uppföljningar av höfterna påbörjas redan vid två års ålder, eller så snart CP misstänks, så att tidiga tecken kan upptäckas innan symtom visar sig.

Varför är höftuppföljningsprogram viktiga?

Uppföljningsprogram erbjuder en strukturerad och standardiserad uppföljning av höftutvecklingen hos barn med CP. Programmen kombinerar kliniska undersökningar och röntgenkontroller, och har visat sig vara avgörande för att förebygga höftluxationer.

Tidig upptäckt: Höftförskjutning utvecklas gradvis och ger ofta inga symtom i början. Regelbundna röntgenundersökningar och kliniska undersökningar gör det möjligt att upptäcka små förändringar tidigt och förhindra vidare utveckling.
Mindre smärta och färre operationer: När problem upptäcks tidigt kan behandlingen vara enklare och mindre omfattande. Det minskar risken för smärtsamma luxationer och stora kirurgiska ingrepp senare.
Anpassat till barnets funktionsnivå: Frekvensen på uppföljningen anpassas efter barnets motoriska förmåga. Barn som går självständigt kontrolleras mer sällan, medan barn som använder rullstol följs upp tätare.
Dokumenterad effekt: Erfarenheter från nationella program, som i Sverige och Australien, visar att förekomsten av höftluxationer kan minska från cirka 35 % till under 1 % när uppföljningsprogram används.

Kort sagt är höftuppföljning en kunskapsbaserad och kostnadseffektiv strategi som avsevärt minskar risken för höftproblem och bör vara en självklar del av uppföljningen vid CP.

Uppföljningsprogram för höfterna

Många länder har etablerat nationella protokoll, bland annat Sverige (CPUP), Norge (NorCP), Australien (AUS guidelines), Danmark (CPOP) och Storbritannien/Irland (CPIP). De har många gemensamma drag:

Klinisk undersökning

Ledrörlighet
Smärta
Muskeltonus
Motorisk funktion

Röntgenundersökningar

Vanligtvis används Reimers’ migrationsprocent (MP), som mäter hur stor del av lårbenshuvudet som ligger utanför ledskålen.

Gränsvärden:

MP > 30 %: Höften bedöms vara ”i riskzonen” och åtgärder övervägs.
MP > 40–50 %: Operation övervägs.

Registrering av åtgärder

Kirurgi
Botulinumtoxin
Fysioterapi
Ortoser

Det finns vissa variationer mellan de nationella programmen när det gäller undersökningar och dokumentation.

Hur ofta görs uppföljning av höfter?

Uppföljningen inom CPUP baseras på barnets ålder och GMFCS-nivå, men även individuell bedömning spelar en viktig roll. I vissa fall kan det finnas behov av tätare undersökningar än vad uppföljningsprogrammet anvisar.

Barn med GMFCS I undersöks enligt fysioterapeut- och arbetsterapeutformulären en gång per år fram till 6 års ålder, därefter vid jämna födelseår fram till 18 års ålder.

Barn med GMFCS II-V undersöks enligt fysioterapeut- och arbetsterapeutformulären två gånger om året fram till 6 års ålder, därefter en gång om året fram till 18 års ålder.

När det gäller röntgenundersökning gäller följande:

GMFCS I: Ingen röntgenundersökning, förutsatt att den kliniska undersökningen inte visar tecken på höftförskjutning.
GMFCS II: Röntgen vid 2 och 6 års ålder.
GMFCS III–V: Röntgen så snart CP misstänks, därefter årligen fram till 8 års ålder. Fortsatt uppföljning bedöms individuellt.

Sammanfattningsvis bidrar protokollen till att tidigt upptäcka höftproblem, styra rätt behandling vid rätt tidpunkt och minska risken för smärtsamma luxationer och omfattande kirurgiska ingrepp.

Källor

Uppföljningsprogram

Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen bidrar med många års erfarenhet som klinisk fysioterapeut till Made for Movements team. Hennes mission är att få alla, oavsett rörelseproblematik, att få känna glädjen och hälsofördelarna med fysisk aktivitet. Som vår medicinskt ansvariga är Rikke passionerad att dela sin kunskap så att individer med specialla behov, deras familjer och kliniker kan upptäcka möjligheterna och lösningarna från Made for Movement.