Vilket gånghjälpmedel fungerar bäst?

Som pediatrisk fysioterapeut med 35 års klinisk erfarenhet letar jag alltid efter lösningar för att förbättra barns förmåga att stå och gå. Frustrerande nog har det varit svårt att hitta ett gånghjälpmedel som replikerar den gångträning som jag underlättar med mina händer under behandling. Detta fick mig att börja forska och så småningom överbrygga det identifierade gapet med en ny typ av hjälpmedel. Den här bloggen sammanfattar en muntlig presentation jag höll vid årets EACD-konferens i Paris.

Att förbättra möjligheterna att gå

Det är inte lätt att svara på frågan ”Vilket gånghjälpmedel fungerar bäst”, eftersom det beror på graden av motorisk störning och den diagnostiska potentialen att någonsin kunna gå självständigt eller med stöd. För forskningen bestämde jag mig därför för att koncentrera mig på barn med cerebral pares GMFCS nivå I-III, där cirka 70 % av barnen har möjlighet att utveckla motorisk kontroll för att gå. Men om deras gångmönster övergår i hukande minskar gåendet med tiden och hälften av dessa barn kommer så småningom att förlora sin gångförmåga under tonåren eller som unga vuxna.

Denna patientgrupp har typiskt dålig motorisk kontroll, muskelsvaghet och använder mycket flektion när de står och går.  Om de inte behandlas, kommer de att utveckla bendeformationer, muskelkontrakturer och gången blir ineffektiv och energikrävande, särskilt vid tillväxt och ökning av kroppsmassan. Att behandla detta gångmönster är mycket svårt men kan ha en effekt på funktionshindrets svårighetsgrad. Hjälpmedel används ofta vid gångrehabilitering, och jag var nyfiken på vilket hjälpmedel som kunde ge de bästa resultaten för vilken typ av patienter.   

I samarbete med universitetet i Antwerpen i Belgien gjorde jag en skopisk granskning av effekten hos olika gånghjälpmedel. Slutsatserna var nedslående. Totalt 44 studier av ett brett utbud av gånghjälpmedel visade på låg evidens på grund av hur studierna var utformade, små provstudier och populationens heterogenitet (Lebeer 2019).  Mer forskning behövs i alla aspekter när det gäller bedömning, urval och implementering av gånghjälpmedel.

Framgångskriterier vid gångrehabilitering

Även om evidensnivån är låg för hjälpmedel, vet vi från forskningen* att följande faktorer spelar in för att insatser ska vara framgångsrika:

• Tidig, intensiv, uppgiftsspecifik utbildning 
• Självinitierade och varierande rörelser
• Integrering i barnets miljö
• Kul och motiverande
• Viktöverföring och stående med vikten på ett ben
• Bålstabiliteten kan förbättra muskelsynergin​

Mitt sökande efter ett hjälpmedel som underlättar gående med bra postural upprätning, bra sträckning i höfter och knän samt maximal muskelaktivitet hos barnet misslyckades. Och jag kände frustration över att se patienterna återgå till sina patologiska mönster vid gående utanför terapin med eller utan en gåstol. Detta fick mig att tillsammans med en multidisciplinär grupp och universitetet i Leuven i Belgien starta en genomförbarhetsstudie om ett nytt hjälpmedel – från prototyp till slutprodukt. Det primära valet var att undersöka om en ny enhet skulle kunna ge bättre upprätning av barnens kropp, förbättrad aktivitet i sträckmusklerna i de nedre extremiteterna och viktöverföring från ett ben till det andra utan att luta sig mot en sadel eller ett handhållet stöd.

Teknisk utveckling av ett hjälpmedel påbörjat ute på fältet

Genomförbarhetsstudien stödde utvecklingen av Hibbot, ett gånghjälpmedel med justerbart stöd i sex frihetsgrader (DOF). Detta stöd ges genom ett stag runt den nedre delen av bålen och bäckenet och är samma stöd som fysioterapeuter ger när de sätter sina händer runt ett barns bäcken, vilket bidrar till bra kontroll av den övre delen av bålen och huvudet. Dessutom har barn som använder hjälpmedlet händerna fria och kan därför delta i vardagsaktiviteter. Träningen blir intensivare, rolig och på barnets villkor. 

Slutsatsen av denna genomförbarhetsstudie var att vi hade tillräckliga insikter i tillämplighet och effekt för att ta fram en riktlinje för en pågående studie.

Lovande resultat i ny tvärsnittsstudie

En tvärsnittsstudie genomfördes 2018–2019, där vårt syfte var att jämföra gångmönstret med Hibbot kontra kontrollenheten i följande parametrar:

• Rörelse i nedre extremiteter och bål
• Temporo-spatiala parametrar
• Videoanalys av gångmönster
• Markreaktionskraft

Inte alla resultat är officiella ännu, men höft- och knästräckningen var signifikant bättre med Hibbot jämfört med kontrollenheten.

Jag ser verkligen fram emot att fortsätta arbeta med evidensbaserad forskning om Hibbot och göra det till ett värdefullt val som stöd i ett barns utveckling. Fler resultat från denna spännande forskning kommer att avslöjas efter att vi har publicerat artikeln, så stay tuned!

Om du vill ha mer information om Hibbot, tveka inte att kontakta mig.

Källförteckning