27 okt. 2026 Gå ut i rullstol: konserter, klubbar och karneval

Gå på konsert, klubb eller karneval i rullstol – går det ens? Vera Krumm, Raymond Baafi och Lars Weber, som alla har en ryggmärgsskada, berättar vad som kan göra det svårt att gå ut, vilken roll vänner och hjälpmedel spelar och varför tillgänglighet handlar om mycket mer än en trappfri entré.

I den här artikeln kan du läsa om:

• hur personer med ryggmärgsskada upplever konserter, klubbar och karneval
• vilka fysiska och sociala hinder som kan göra det svårt att gå ut
• hur hjälpmedel och vänner kan bidra till delaktighet
• varför det inte strider mot självständighet att ta emot hjälp
• varför tillgänglighet handlar om mer än en trappfri entré
• varför personliga gränser är viktiga när man firar

Gå ut med vänner, lyssna på musik, skratta tillsammans och helt enkelt ta del av det sociala under några timmar: att gå ut handlar om så mycket mer än underhållning. Det handlar om gemenskap, tillhörighet och friheten att själv bestämma hur du vill tillbringa din fritid.

Efter en ryggmärgsskada kan förutsättningarna för detta förändras. Trappsteg, trånga utrymmen, brist på hissar eller en besvärlig resa dit kan göra det svårare att delta i ett evenemang. Till det kommer andra människors reaktioner, som kanske är välmenande men inte alltid hjälpsamma eller respektfulla.

Våra experter Vera Krumm, Raymond Baafi och Lars Weber, som alla har en ryggmärgsskada, visar med sina erfarenheter att det går att gå ut i rullstol. Men om en konsert eller en kväll på klubb faktiskt är tillgänglig och njutbar beror på många faktorer.

Gå på konsert i rullstol

Vera beskriver hur positiv en konsert kan kännas som rullstolsanvändare. Hon gick på en konsert i sitt närområde med sin rullstol med ståfunktion. I nästan två timmar stod hon i den, lyssnade på musiken och tillbringade kvällen med vänner och bekanta.

”Vi hade bara så himla roligt. […] Jag kände mig helt normal och njöt verkligen av att vara en del av publiken och konserten.”
- Vera Krumm

Det Vera uppskattade mest var att hennes ryggmärgsskada inte stod i fokus under konserten. I den stunden var hon helt enkelt en konsertbesökare och en del av publiken.

Hennes erfarenhet visar också hur viktiga hjälpmedel som är anpassade efter individuella behov kan vara. Rullstolen med ståfunktion gav henne en annan position i rummet och gjorde det möjligt för henne att uppleva konserten i ögonhöjd med de andra gästerna. Tillgänglighet handlar inte bara om att över huvud taget kunna ta sig in på ett evenemang. Det handlar också om att kunna uppleva evenemanget på ett sätt som passar ens egen situation och personliga behov.

Själv bestämma när funktionsnedsättningen ska vara samtalsämne

Veras kväll hade dock även en annan sida. Efter konserten frågade två kvinnor henne rakt ut om hennes olycka och berättade om en annan person med ryggmärgsskada.

Just då ville hon inte prata om förlamning, förlorad funktion eller följderna av sin olycka. Därför valde hon att gå därifrån innan mötet hann förstöra det som hade varit en underbar kväll.

Det här är också en viktig del av självbestämmande: personer med funktionsnedsättning har rätt att själva bestämma när de vill prata om sin historia, sin kropp eller sina begränsningar.

Karneval i rullstol: det här kan vänner göra möjligt

Ray berättar om dagen då han firade karneval (karneval är en årlig och viktig festtradition i Tyskland) för första gången på flera år. Han beskriver sin upplevelse mycket öppet:

”Att fira karneval i rullstol på en klubb eller en pub är en prövning.”
- Raymond Baafi

Trots det bestämde han sig för att gå. Kvällen blev framför allt möjlig tack vare vänner och bekanta som själva driver en pub. Ray visste därför att förutsättningar kunde skapas på plats så att han kunde delta. Med hjälp av sin rullstol och sina ortoser kunde han fira i ögonhöjd med de andra – bokstavligt talat.

”Och det är något som är verkligen, oerhört värdefullt.”
- Raymond Baafi

Hans erfarenhet visar att en ryggmärgsskada inte alltid avgör om en aktivitet är möjlig. Ofta handlar det om huruvida miljön är tillgänglig, om lämpliga hjälpmedel finns och om människor är villiga att hitta lösningar tillsammans. Särskilt vänner kan spela en viktig roll här – inte genom att ta över allt, utan genom att hjälpa till att skapa de förutsättningar som gör verklig delaktighet möjlig.

Gå på klubb i rullstol: när uppmärksamhet blir ett hinder

Lars beskriver en annan utmaning med nattlivet som rullstolsanvändare. På klubbar blir han särskilt ofta uppsökt av andra gäster. Många vill ge honom en high five, berätta vilken cool kille han är eller medvetet inleda ett samtal med honom.

Mycket av detta är säkert menat vänligt eller uppskattande. Men när alkohol är inblandat överskrids personliga gränser snabbt. Lars berättar också om olämpliga skämt – som kommentaren att folk ju bara kunde sätta sig i hans knä.

”Och om jag ska vara ärlig är det också ganska äckligt att ta 200 personer i hand under en kväll på klubben. Det är en mardröm.”
- Lars Weber

Den ständiga uppmärksamheten gör att Lars inte bara kan njuta av sin kväll i lugn och ro. Ibland ställer sig hans vänner medvetet runt honom så att främlingar inte hela tiden kommer fram och pratar med honom.

Hans erfarenhet visar att även välmenad uppmärksamhet kan bli en belastning när en person gång på gång reduceras till sin rullstol. En lokal kan vara fysiskt tillgänglig och ändå inte kännas inkluderande.

Hindren börjar ofta före evenemanget

Om en kväll blir lyckad avgörs ofta redan på vägen dit. Lars beskriver kollektivtrafiken som ett av sina största hinder. En trasig hiss eller en oväntad nivåskillnad mellan tåg och perrong kan plötsligt innebära att det inte längre går att resa på egen hand.

Särskilt vid konserter, klubbkvällar och karneval sker hemresan ofta sent på kvällen, när det finns färre alternativ. Därför handlar ett tillgängligt evenemang inte bara om entrén, utan också om huruvida det är realistiskt att ta sig dit och hem igen.

Alla rullstolar har inte samma krav

Om en lokal är tillgänglig i praktiken beror också på vilken typ av rullstol det gäller. Vera förklarar att hennes elrullstol ger henne mycket stabilitet, en upprätt position och rörelsefrihet. Samtidigt är den så tung att den inte bara kan bäras uppför eller nedför trappor på plats. En lättare manuell rullstol skulle vara mer flexibel i sådana situationer, men skulle ge henne mindre fysiskt stöd.

Det visar att ett evenemang inte automatiskt är lika tillgängligt för alla rullstolsanvändare.

Vara flexibel och ha en plan B

Alla situationer går inte att planera fullt ut i förväg. En hiss kan vara ur funktion, en entré kan visa sig vara mindre tillgänglig än väntat eller så kan man behöva hjälp med kort varsel.

För Vera är det därför en del av vad självständighet innebär att ha en plan B. Hon vill inte att hinder ska stoppa henne från att göra saker. Samtidigt betyder självständighet för henne inte att hon måste klara allt utan hjälp.

”Det är helt klart att man aldrig är oberoende. Inte ens människor utan ryggmärgsskada är oberoende.”
- Vera Krumm

Det som är viktigare för Vera är att göra det hon kan själv, fatta sina egna beslut och organisera sin vardag så att hon kan nå sina mål – även med assistans eller stöd.

Självständighet betyder frihet

Varför är konserter, klubbar, karneval och andra evenemang så viktiga över huvud taget?

För att det inte bara handlar om musik eller underhållning. Det handlar om vänskap, gemensamma minnen och om att själv kunna bestämma hur man vill tillbringa sin fritid.

Ray sammanfattar den tanken perfekt i deras gemensamma samtal om ämnet:

”Självständighet är frihet.”

För honom innebär den friheten att komma ut, träffa människor, njuta av fritidsaktiviteter och utforska världen – med eller utan stöd.

Gå ut i rullstol: möjligt, men ingen självklarhet

Det går att gå ut i rullstol, även om hinder kan göra en kväll svårare. Samtidigt visar erfarenheterna från samtalet vilken skillnad lämpliga hjälpmedel, ett stöttande nätverk och tillgängliga lokaler kan göra.

Ansvaret för delaktighet får inte ligga enbart på personer med funktionsnedsättning. Arrangörer, trafikföretag och ägare av klubbar, pubar och konsertlokaler måste också skapa förutsättningar som gör det möjligt för människor att delta så självständigt som möjligt. Flexibilitet kan hjälpa när oväntade hinder uppstår, men den kan aldrig ersätta bristande tillgänglighet.

När dessa förutsättningar finns på plats kan tillgängliga evenemang återigen ge det som de egentligen handlar om: gemensamma upplevelser, tillhörighet och glädje.