Alexander föddes som extremprematur under mycket kritiska omständigheter. Trots en kropp som initialt inte var redo för världen, har han överkommit otaliga utmaningar och visat otroliga framsteg. Nu, fyra år senare, är han en aktiv pojke som älskar att utforska världen i sin NF-Walker.
I denna artikel kan du läsa om:
- Alexander och hans familj
- En svår början på livet
- Ögonblick som gav hopp
- Alexander låter sig inte stoppas
- De första stegen
- NF-Walkerns betydelse för motorisk utveckling
- Lever livet till fullo
Alexander och hans familj
Alexander är en 4 år gammal pojke med en stark vilja och en blick som alltid är riktad framåt mot nya äventyr. Alexander har många intressen, bland annat att lyssna på musik, dansa och läsa böcker. Han älskar allt som låter och rör sig, och njuter av fart och rörelse i olika former.
Med sin obevekliga nyfikenhet och utforskarglädje drar han med sin mamma Susanne och pappa Tomas på en oändlig resa, fylld av upptäckter och små triumfer. Varje dag bjuder på nya utmaningar och segrar, som får Alexander att stråla av stolthet när han övervinner dem. Hans tapperhet och entusiasm för livet gör honom till en inspiration för alla som möter honom, och hans resa är ett levande bevis på styrkan som kan växa ur den mest ömtåliga början.
Se Alexanders historia och hur han använder sin NF-walker:
En svår början på livet
Susanne och Tomas hade under många år kämpat för att få barn, så när de fick veta att ett litet liv växte i magen var lyckan enorm. Glädjen förvandlades dock snabbt till oro när Susanne plötsligt fick kraftiga magsmärtor i graviditetsvecka 24. Under dramatiska omständigheter som nästan kostade både Susanne och bebisen livet, föddes Alexander i vecka 24+3, endast 750 gram och 30 centimeter lång genom urakut kejsarsnitt.
Under de första veckorna kastades den nyblivna familjen mellan hopp och förtvivlan. När Alexander bara var några dagar gammal drabbades han av en allvarlig hjärnblödning. Trots att Alexander verkade återhämta sig bra från denna skrämmande händelse, kom nästa motgång snabbt. På grund av hans extrema prematuritet var Alexanders lungor underutvecklade och nära att kollapsa. Föräldrarna fick förbereda sig på det värsta tänkbara medan Alexander kämpade för sitt liv i respirator. Men ännu en gång visade han en otrolig överlevnadsvilja.
Ögonblick som gav hopp
Alexander föddes så tidigt att hans ögon ännu inte hunnit öppnas. Föräldrarna, fyllda av rädsla och sorg, oroade sig för att Alexander skulle somna in utan att någonsin ha sett dem. Därför blev det ett oförglömligt och känslofyllt ögonblick när Alexander, lite mer än två veckor efter sin födsel, äntligen öppnade sina ögon. Det var inte bara ett viktigt utvecklingssteg utan också en källa till oerhörd glädje, lycka och hopp mitt i allt det svåra.
Efter att ha tillbringat fem månader på sjukhus fick familjen äntligen komma hem. Men det dröjde inte länge innan Alexander blev sjuk igen och behövde sjukhusvård på nytt. Den här gången hade han drabbats av hjärnhinneinflammation, och återigen fick familjen sätta livet på paus. Trots de svåra minnena från Alexanders sjukdomsperioder, minns mamma Susanne ett särskilt ögonblick med värme. “När Alexander hade hjärnhinneinflammation var han så smärtpåverkad och jag minns att han under flera dagar tittade på mig och försökte le men att det inte gick för att smärtan tog över. Därför var det ett så stort ögonblick när han äntligen kunde le och skratta igen. Då rann glädjetårarna på mig”.
Alexander låter sig inte stoppas
Under Alexanders första levnadsår spenderades åtta månader på sjukhus, där han mestadels låg stilla. När Alexander var drygt ett år gammal kunde han äntligen börja upptäcka sin kropp och utveckla sina förmågor.
Allt Alexander har tvingats genomgå har resulterat i bland annat en ospecificerad cp-diagnos som gör att han har spasticitet i benen, nedsatt motorik i extremiteterna och mun och svalg, samt att han är icke verbal. Han har även en lungsjukdom, hörselnedsättning och hydrocefalus. Flera av diagnoserna beror på den tidiga födseln - att olika kroppsdelar inte fick mogna färdigt i magen. Men sett till själva hjärnskadan han har, så vet man inte vad av det han varit med om som gett vad. Den kaotiska födseln, hjärnblödningen eller hjärnhinneinflammationen. Men en sak är säker, det låter honom inte hindras från att uppnå sin fulla potential och utforska världen med stor glädje.
Läs mer om: “Vad är cerebral pares?Vad är extremprematur?
Ett barn anses som extremt prematurt när det föds före den 28:e graviditetsveckan. Detta innebär att barnet är minst 12 veckor för tidigt fött. Denna för tidiga födsel är ofta associerad med en låg födelsevikt, vanligtvis mindre än 1000 gram. Extremt prematurt födda barn har tyvärr en ökad risk för hälsoproblem och komplikationer, på grund av sina omogna organ och system. Den intensiva vård de behöver direkt efter födseln är avgörande för deras överlevnad och utveckling.
De första stegen
När Alexander var 2,5 år gammal var det dags för honom att prova ut sin första gåstol. Fysioterapeuten föreslog att de borde prova en NF-walker, eftersom han där kunde få stöd för hela kroppen och bli guidad genom stegrörelsen med gåpinnar då han inte initierade några steg själv ännu.
Eftersom Alexander var så liten, dryga 70 cm lång, behövdes ett microkit till NF-Walker. Ett microkit består bland annat av mindre hjul för att komma närmare marken, så att även små barn kan ha glädje av att gå i hjälpmedlet.
Med nyfikna ögon och ett stort leende tar Alexander sina första steg i utprovningsrummet på hjälpmedelscentralen. Det blev startskottet för en motorisk resa i raketfart. 
Läs även: “Varför är intervention i tidig barndom så viktigt?”
NF-walkerns betydelse för motorisk utveckling
Alexander hade precis lärt sig att sitta, än något ostadigt, när han fick sin NF-Walker. Efter att han börjat använda hjälpmedlet upplevde föräldrarna att hans motoriska utveckling tog fart. De märkte en tydlig förbättring i stabilitet och balans, både i sittande och stående, och att Alexander började använda kroppen mer och utveckla sina andra motoriska färdigheter. Snabbt hade han lärt sig att krypa och började successtivt även ställa sig mot möbler.Tomas berättar om förvåningen då det en dag kom in i vardagsrummet och såg Alexander sittandes i soffan och skrattade, lycklig och stolt över att ha tagit sig upp i soffan helt på egen hand.
Genom att använda NF-Walker dagligen blev Alexander mer självsäker och självständig i sina rörelser. Gåpinnarna hjälpte till att styra stegen men successivt började han följa med i stegen och använda sin egen kraft mer och mer. Till slut kunde de ta bort gåpinnarna och nu går Alexander helt själv i sin NF-Walker med hög fart.
“Eftersom han gillar rörelse så märker vi hur glad och lycklig han blir nu när han lärt sig och ta sig fram själv i NF-Walker" Susanne, mamma til Alexander.
Susanne berättar också att NF-Walker har gett Alexander så mycket mer än bara motorisk utveckling. I den ser han världen från ett annat perspektiv genom att kunna stå upp, vilket gör att han kommer på samma nivå som jämnåriga. Med båda händerna fria kan han använda dem på ett helt annat sätt än när han kryper. Han kan sträcka sig, nå och greppa saker på ett mycket bättre sätt. “Vi ser att detta påverkar honom positivt, då han har möjlighet att bli mer självständig och vi tror även att det stärker hans självförtroende att lyckas ännu mer på egen hand” fortsätter Susanne.
Läs även: Vad ditt barn kan uppnå genom att använda NF-Walker
Lever livet till fullo
Alexanders resa har varit fylld av utmaningar som få kan föreställa sig. Med en kropp som initialt inte var redo för världen, har han genomgått otaliga behandlingar och fått kämpa för varje framsteg. Den lilla pojken, som en gång var så skör, visade en beslutsamhet som inspirerade alla omkring honom. Med tiden har Alexander inte bara lärt sig att gå; han har erövrat världen på sina egna villkor och lever livet till fullo.
För Susanne och Tomas har livet blivit en resa där de tar en dag i taget. Även om det finns stunder när allt känns svårt, så är det okej att bryta ihop och börja om. Med detta i åtanke ser de till att uppskatta varje ögonblick tillsammans med Alexander och de fortsätter att förundras över hans framsteg och nyfikenhet på livet.
Varje dag med Alexander är fylld av upptäckarlust och hans livsglädje smittar av sig på alla runtomkring honom. Med envishet, mod och en stark vilja, är Alexander verkligen ett levande bevis på att även de största utmaningarna kan övervinnas.
Tomas beskriver Alexander som deras lilla mirakel: “Vi hade kämpat i så många år för att få honom, och när han väl kom så visste vi inte ens om vi skulle få ha kvar honom hos oss. Och så sitter vi här idag med en väldigt glad kille som gör framsteg på framsteg på framsteg”. Susanne avslutar: “Han är verkligen vår idol och superhjälte”. 
Tack Alexander, Susanne och Tomas för att ni delar er historia. Låt oss alla uppskatta varje ögonblick och aldrig ge upp hoppet, oavsett vilka hinder vi möter på vägen. Varje framsteg, hur litet eller stort det än må vara, är ett steg framåt mot en ljusare framtid.
